Newzglobes chefredaktör, Bengt Hermele, har retat upp sig på den nybakade FP-märkte integrationsministern Erik Ullenhags ordval i dagens P1-morgon i Sveriges Radios P1. ”Lär dig snacka svenska, Ullenhag”, dundrar mannen med stråhatten i sin dagbok.
Det han stör sig på är Ullenhags ordval som ”låt oss vara ärliga”, ”låt oss påminna oss om”, ”fastna i utanförskap”, ”teoribildning” och ”vänder mig mot en syn”.
Så kan det vara. Men när jag nu lyssnar på reprisen av debatten som Ullenhag hade med Dagens arenas chefredaktör Nisha Besara, så vet jag inte riktigt vad man kan reta upp sig på. Besara använder sig av fler främmande och försvenskade ord som exempelvis ”validering”. Vad betyder det, Hermele? 
”Djupt”. Det var socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson, Thomas Östros mantra under nästan hela valrörelsen. Han drev med oss väljare i alla lägen genom att säga att något hos motståndarlägret var ”djupt orättfärdigt”, ”djupt ansvarslöst”, ”djupt kränkande” eller varför inte ”djupt tragiskt”. Välj det som passar.
Östros prövade väljarnas tålamod ända fram till den söndag då ”Public service”-gänget i Sveriges Radio P1:s ”Godmorgon världen” började driva hejdlöst med Östros mantra. Sedan den söndagen, ett par veckor före valdagen, ändrades ordvalet till ett, en liten smula mer balanserat.
I mina öron är ingen av de båda vare sig bättre eller sämre. Båda använder sig av den politiska retoriken, så som den utvecklats de senaste, säg, tio åren. En modern ”politiska” som spänner från höger till vänster, från rött till blått. Ullenhag är verkligen inte värre än andra politiker, som exempelvis Herrarna Bildt och Reinfeldt: ”Då ska man tänka på att …” eller ”Men så är det ju inte. (…)”. Enkla avfärdanden. Punkt.
Vi stackars väljare har att vara i den språkliga snösvängen så fort vi har med ledande politiker att göra – oavsett vilken färg de bär på partiboken. Ity snömosare är de allihopa.
Johan Lindstén
Senaste kommentarer