Text: Mobiloperatörer ser bara möjligheter med sociala medier
…I samma utgåva av nyhetsbrevet skrev jag också en text om den nya kommunikationsoperatören (KO) Itux, som har som ambition att bli marknadsledande KO i svenska öppna nät.
Läs den texten här.
Vänligen respektera upphovsrätten.
Mobiltillverkaren: Sverige långt framme i paketeringen
De mobila näten kommer att klara den exploisionartade tillväxten av sociala medier och strömmad video. Men operatörerna måste lära sig att ta betalt på rätt sätt. Med andra ord kommer vissa begränsningar att uppstå i paketeringen och priserna på datatrafiken antagligen att gå upp. Voip och Facebook är heller inget hot, menar Tre:s vice vd, Nicholas Högberg. Tvärtom driver tjänsterna på den traditionella telefonin och sms. Dessutom handlar mobiltelefoner i dag om mjukvara, vilket gör det så mycket enklare att bygga trafiksnåla och smarta telefoner till ett lågt pris, säger Frank Meehan, vd för INQ Mobiles.
Text: Johan Lindstén Foto: Respektive bolag
Sociala medier och strömmad video har länge varit knutna till bärbara och stationära datorer. Men när nu smarta telefoner och mobila bredbands-accesser blir både fler och billigare tar videotjänster som Youtube och Voddler, positioneringstjänster som Foursquare och jätten bland sociala medier, Facebook, ett stort kliv ut i den mobila världen.
Glidningen från fast till mobilt får konsekvenser. På ett år – från första halvåret 2008 till samma tid 2009 – ökar datatrafiken i de mobila näten från 4 729 till 11 664 terabyte, TB. En ökning med 147 procent, allt enligt Post- och Telestyrelsens, PTS, rapport om den svenska telemarknaden första halvåret 2009 (PTS-ER-2009:29).
Enligt samma rapport slog sms:andet rekord. Det är inte fler som sänder sms, men de som gör det sänder desto fler: i genomsnitt 112 sms per månad. Antalet samtalsminuter i det mobila nätet ökar också, och är snart lika stort som i det fasta nätet samtidigt som antalet mobilabonnemang närmar sig 11 miljoner, en ökning som främst baserar sig på den starka utvecklingen för mobila bredbandsabonnemang.
De operatörer Telekom Online talat med ser en mycket tydlig ökning av datatrafik i de mobila näten, men att det skulle finnas en risk med den stigande belastningen tillbakavisar man.
Anna Augustson är kommunikationsdirektör för TeliaSoneras mobilitetstjänster:
– Tjänsterna som är en realitet sedan några år tillbaka drar mycket ip-trafik. Vi har sett en ökning på 200 procent under 2009, och ser inget slut på efterfrågan av både ökad bandbredd och kapacitet, säger hon.
– Men i grunden kan vi inte vara annat än positiva till tjänster som kräver den access vi kan tillhandahålla. Och vice versa: vi är glada att tjänsterna drar nytta av den access vi ger. Tjänster och access är beroende av varandra – utan access kan utvecklarna av applikationer inte nå kunderna och utan tjänster får vi ingen efterfrågan på vår access.
Teliasonera bygger just nu på sitt fjärde generations, 4G-nät, ett nät som är anpassat för att klara mycket stora datamängder. Investeringen i 4G, inklusive ny transmission till basstationerna, är 500 miljoner kr för 2010, säger Anna Augustson.
Också mobiloperatören Tre, där Nicholas Högberg är vice vd, ser ökningen av datatrafik:
– De sociala medierna är en stark drivkraft för att öka mobiliteten; den ständiga uppkopplingen – att kunna nå mejl, webb, sms, Facebook och mycket annat var man än befinner sig – är det nya just nu, säger han och fortsätter:
– Den partiella närvaron, alltså att användaren hela tiden kommunicerar lite i varje kanal är i dag fullt naturligt, och kommer absolut att öka framöver. Ungdomar är inte intresserad av tekniken utan bryr sig om att tjänsten fungerar bra, både som tjänst och att kommunikationen är snabb och säker. Det är också bra tjänster som kommer att styra kunderna i olika riktningar. Alla de nya telefoner som vi erbjuder har någon form av sociala medier integrerade i sig. Förutsatt att vi kan ta betalt för den trafik som de moderna smarta telefonerna driver så är sociala medier och strömmad media inget hot.
Att kunna ta betalt utan att kunden upplever att han eller hon betalar för mycket för tjänsterna är ständigt under utveckling. Det är också en fråga som nu knyts allt närmare begränsningar i hur näten kan användas. Den som vill ha tillgång till ett bredare utbud och mer kapacitet får också betala för det i ett nät som tidigare varit mer eller mindre helt öppet.
David Troëng, chef för konkurrensavdelningen på PTS, är ansvarig för myndighetens rapport Öppna nät och tjänster (PTS-ER-2009:32) som kom i november förra året:
– De skillnader vi fram till i dag sett är främst mellan produkter till privat- respektive företagsmarknaden. Men för privatmarknaden börjar det nu komma erbjudanden som har vissa begränsningar. När kunden ställer kravet att man vill ha kontroll på räkningen har ”caps”, alltså en begränsning i bandbredden när man slagit i trafiktaket för en viss period, kommit som svaret på det. Och det är en bra lösning som just ger möjligheten att ha kontroll över kostnaderna.
Alternativet till caps skulle vara andra typer av begränsningar, men de skulle göra Internet mindre effektivt som kommunikationskanal.
– Samhället har ett ansvar att bevaka nätens funktion och exempelvis att yttrandefriheten inte begränsas. Från PTS håll ser vi i dag ingen anledning att ingripa i hur det fungerar, säger David Troëng.
Nicholas Högberg på Tre:
– Vi är i princip för en full nätneutralitet, och menar att det är det som måste vara grunden i erbjudandet. Sedan kan det paketeras på olika sätt så att man får vad man betalar för – precis som vi redan gör i tre olika paket. Men det finns sådant som vi redan i dag spärrar, men då inte utifrån ett affärsmässigt perspektiv utan efter moraliska ställningstaganden; i samarbete med Ecpat spärrar vi all barnporr som Ecpats jurister menar är sajter som har ett barnpornigrafiskt innehåll.
Anna Augustson på TeliaSonera menar att ett öppet och tillgängligt Internet för alla inte nödvändigtvis med automatik innebär att allt är öppet och gratis för slutkonsumenten.
– Vi har sett att majoriteten av datamängden i telefonisystemen i dag går till så kallade smartphones, trots att de är i minoritet av telefonerna hos slutanvändarna. Med de nya telefonerna kommer också ett helt nytt beteende med strömmad video och ljud, säger hon, och fortsätter:
– Det finns en tydlig kostnad för att hålla kapacitet och tillgänglighet på rätt nivå. Därför är det viktigt att vi är transparenta så att kunderna verkligen vet vad de får med sitt val av abonnemang; i vissa abonnemang ingår inte vare sig ip-telefoni eller fildelning. Vi vill inte exkludera utan i stället erbjuda en grund-access med extratjänster för den som söker en mer speciell funktionalitet. Vi kommer att fortsätta arbeta med den prismodellen.
Kommer då tjänster som Skype att hota traditionell telefoni och sms?
Knappast, menar de som Telekom Online talat med. De äldsta mobila tjänsterna blir i stället en del av utbudet. I takt med att mobiliteten ökar, och antalet tjänster blir fler och mer utnyttjade, kommer också telefoni och sms att kunna dra nytta av den ökande totala mobila kommunikationen.
Nicholas Högberg på Tre:
– Voice tappar inte, och sms:andet har slagit nya rekord. Vid sidan av att träffas är voice både effektivt och billigt.
Och han får stöd i PTS rapport om den svenska telemarknaden för första halvåret 2009.
Antalet utgående minuter från det fasta nätet sjönk med 11 procent från motsvarande period året före, samtidigt som de mobila samtalen ökade med 6 procent. Även om det fortfarande finns ett gap mellan fasta och mobila samtal, har tendensen, att antalet trafikminuter från det fasta och det mobila nätet närmar sig varandra, varit tydlig under hela 2000-talet. Antalet sms slog rekord under rapportperioden.
– ”Konversationsmänniskor”, om jag får kalla dem för för det, vill ha en bred spelplan, säger Nicholas Högberg:
– Beroende på tillfälle, använder man olika tjänster för att kommunicera via; sms kan vara enklare än msn, vanlig voice är bättre än Skype. Tvärtom kan vi se att de som använder msn och liknande tjänster tenderar att också sms:a mer, på samma sätt är det med de som använder Skype för att ringa, de ringer generellt sett mer, också via vår tradionella mobiltelefoni. Det här är personer som kommunicerar mycket, och då är inte kanalen alltid avgörande då tjänsten ofta kan nås på olika sätt, och man använder den kanal som passar bäst för ögonblicket.
Inq Mobile är en ung uppstickare bland tillverkarna av mobiltelefoner. Företaget har sin bas i Storbritannien och riktar medvetet in sig på att bygga billiga telefoner anpassade för sociala medier; en av telefonernas namn skvallrar om användarfokus: INQ Chat.
Inq:s telefoner finns i flera europeiska länder och kom nyligen till Indien. I Sverige är det Tre som säljer den i paket med abonnemang. Frank Meehan är vd för Inq:
– Precis som med den revolution som mobiltelefonen en gång gav upphov till, är det en revolution att kunna bära med sig de sociala medierna i sin mobil. Sms var en början på 90-talet, sedan tog mejlandet via Facebook över rollen utan att sms för den delen tappade mark – den totala kommunikationen ökar i stället. Men att mejla mobilt – där Blackberry-telefonerna var tidigt ute – har också blivit ett coolt och naturligt sätt att kommunicera och sköta sina kontakter.
Dagens telefoner för massmarknaden är för komplicerade, menar Frank Meehan. I stället är det enklare och mer dedikerade mobiler som kommer att efterfrågas framöver:
– Dagens unga talar inte så mycket i telefon som man kan tro. I stället sänder de meddelanden och bilder till varandra, till och med till folk som sitter runt samma bord som de själva. När vi byggt telefoner har vi strävat efter att möta det behovet och inte trilla i den fällan som exempelvis Nokia och andra stora tillverkare har gjort. Deras telefoner är ”over- engeneered”; Nokia har blivit som mobiltelefonins General Motors: för mycket utan att vara enkla.
Frank Meehan, som var en av grundarna av Inq Mobile 2007, tillsammans med det Hongkong-baserade Hutchison Whampoa – en av delägarna i Tre – menar att den förändring som just nu sker i beteendet bara är början av en större revolution där kraven ökar på access och tjänsteutbud.
– Traditionella medier kommer också att ännu mer än i dag växa samman med sociala medier där en tv-serie man ser ett avsnitt av i mobilen kopplas samman med en grupp på Facebook eller ett forum. Det ställer krav på oss som tillverkare av telefoner att ta fram kommunikationssnåla lösningar samtidigt som operatörerna ska ha nät som kan hantera nettoökningen av trafik. Vi får bland annat luta oss mot teknikutvecklingen för bland annat datakomprimering för att klara det, säger Frank Meehan.
Frågan är då hur operatörerna ska kunna fylla och leva av utrymmet mellan brukare och innehållsleverantörerna. Frank Meehan pekar på ett par framgångsrika leverantörer vars modeller kan inspirera operatörerna.
– Google har marknadsplatsen där leverantörens produkter kan säljas och Apple har ett underbart system för att sälja. Men Apple har i tio år byggt på sin lösning, och operatörerna måste bli bättre på att ge mer utan att för den sakens skull övertaxera kunderna för sina produkter; köper man ett spel från Itunes kostar 1–2 dollar, operatörerna tar inte sällan 4–5 dollar för samma sak. Det säger sig självt var man köper produkten.
Frank Meehan, som även har en bakgrund från operatörssidan hos Hutchison Whampoa i Storbritannien, ser med spänning på hur nätägarna ska kunna lösa ekvationen kring investeringen som ska möjliggöra den framtida efterfrågan på datatrafik.
– Det blir en rikig utmaning, som vi bara sett början på ännu. Alla måste inse att någon valt att investera i näten och vill ha tillbaka sina pengar; att det kommer några slags begränsningar är naturligt. Sverige ligger långt framme i hur man kan paketera investeringen så att slutkunden inte upplever sig lurad.
Senaste kommentarer